Sista inlägget!

Detta blir mitt sista inlägg i denna blogg!

Men var inte ledsna för det, för jag bloggar vidare i vår nya familjeblogg! Nu när Bäbis är född, så måste även hon få berättta vad hon har för sig och det blir enklare med en blogg där jag, bäbis, mamma och pappa kan blogga allihopa. Jag är ju bäst på det här, så jag tror ändå att jag kommer att skriva mest! Tack alla ni som följt min blogg hittills! Nu kan ni istället gå in på:

novamaya.blogspot.com

Driljoner med kramar
Nova

Maya är här!

Mamma gästbloggar idag och berättar om hur min lillasyster Maya kom till världen:

Maya, 6 timmar gammal.

Inatt upplevde jag en helt fantastisk förlossning! Jag tror fortfarande inte att det är sant, men jag fick föda min lilla prinsessa HELT utan smärtor! Jag önskar verkligen att fler kunde få uppleva detta.

Igår, 14/9 kl. 13.00 fick vi tid för igångssättning på SÖS förlossningsavdelning. Det var på min BF dag, men jag fick löfte om igångsättning pga att jag har epilepsi. Jag var väl medveten om riskerna med igångsättning, risk för långt förlossningsförlopp, pinvärkar och kejsarsnitt. Men jag var helt beredd på att ta allt detta.

14:30 Status vid första undersökning: 1 cm öppen, 3 cm livmodertapp kvar, men ganska mjuk. Inga gynsamma förhållanden alltså och det krävdes gele i minst 6 timmar för att ens närma sig förlossningsstarten. Självklart fick jag pinvärkar från första sekunden, men de var värst under första och sista timmen av de sex. Men som tur var så öppnades jag i alla fall 3 cm. Jag var nu redo för att fosterhinnan ska tas hål på och som andra steg induktion om inte värkarna börjar av sig själv. Nu var jag i ungefär samma skede som jag var i när jag kom in till SÖS med Nova, bara 6 timmar och några pinvärkar senare.

21:00 kommer nattpasset och DEN GODA FEN kliver in i rummet, barnmorskan Ritva. Ritva har 33 års erfarenhet och känns extremt kompetent. Det hon säger, lär ingen läkare säga emot tänkte jag. Hon föreslår direkt att jag ska få Epidural INNAN hon tar hål på fosterhinnan! Va? EDA nu? Jag tror inte mina öron, men ler lyckligt. Jag frågar bara hur mycket det kan motvärka förlossningsarbetet, men hon har studerat min journal och vet att det kommer gå fort för mig. Det känns som att hon ser hela förloppet framför sig och vet precis hur min kropp kommer att fungera. Nu har gelen slutat verka, så det onda är borta och det är bara skönt att vara.

Den goda fen, barnmorskan Ritva.

23:00 Får jag EDA (en smärtfri procedur) och får nu vänta i några timmar på att min skyddängel Ritva förlöser en annan bäbis. Men jag är trött, skönt avslappnad och bara njuter av att inte känna någonting någonstans. Försöker sova, för att förbereda mig inför den kommande kampen.

01:00 Skalp CTG kopplas in, vattnet går med hjälp av Ritva, bara 3 cm öppen fortfarande. Värkarna kommer igång så smått, men jag känner absolut ingenting. Följer CTG-kurvan för att se om något händer.

02:30 Induktionsdropp kopplas på för att skynda på värkarbetet.

03:50 Ritva undersöker mig, ler lite, tänder lamporna, kallar på sköterskan och säger "Nu Paula, nu ska du föda barn!" Jag tror inte det är sant, men jag är öppen 10 cm, har inte haft ont för fem öre. Har knappt känt själva sammandragningarna ens. Ok, nu måste det börja göra ont, tänker jag och förbereder mig för krystvärkar. Men Ritva bara instruerar mig att andas in och kryssta så mycket jag orkar med varje sammandragning (som jag knappt känner).

04:01 Krystar jag ut vår lilla prinsessa helt utan smärta.

Jag är så chockad över denna helt smärtfria förlopp och omtumlad över hur härligt det är att få njuta av varje sekund av förlossningen, utan att vara omtöcknad av smärta. Jag är uppe och hoppar i nästa sekund och är bara så lycklig och mår hur bra som helst.

Maya, 15 timmar gammal.

11:30 Sju timmar senare åker vi hem med vår underbara Maya. Hon väger 3120 g, är 50 cm lång och är 36 cm runt huvudet. Amningen fixade hon direkt och är än så länge en mycket lugn och nöjd liten tjej. Men så är hon inte ens ett dygn gammal ännu.

Sova hos mummi och ukki

Idag behövde inte jag gå till dagis. Visserligen var dagiset stängt, men jag skulle ändå fått vara hemma för jag skulle ju få en lillasyster idag! Hur man får en lillasyster vet jag inte och inte vet jag vad det innebär heller, men jag var glad idag för jag fick åka till mummi och ukki! Det hade mamma berättat redan för flera dagar sen och jag hade packat min egen fina väska med kläder och saker jag ville ha med mig. Jag skulle dessutom få sova kvar hos mummi och ukki alldeles själv!

På väg hem till mummi och ukki.

Mamma och pappa hann bara fika lite med ukki innan de var tvungna att åka iväg igen. Mamma och pappa skulle visst till det stora sjukhuset hemma där vi bor. Där skulle mamma få hjälp av doktorn att få ut min lillasyster från magen. Mummi hade inte kommit hem från jobbet ännu så jag och ukki lekte en stund.

Jag hade det jättebra hos mummi och ukki hela dagen och kvällen. Jag fick sova på en egen stor madrass bredvid mummis och ukkis säng.

Sista helgen som ensambarn

Jag har nog inte riktigt förstått det, men det är faktiskt min sista helg som familjens mittpunkt. Det märks på mamma och pappa att de tycker lite synd om mig, för de har varit så måna om mig. Jag förstår inte riktigt varför, jag ska ju bara få en lillasyster.

Det började med att mamma och pappa kom båda två och hämtade mig på dagis i fredags. Jag fick lift med pappa hem på cykeln. Sen lagade vi mat och hade fredagsmys hemma hela familjen.

Det är så kul att få cykla hem med pappa.

Vi tog en bild på mammas stora mage!

I lördags morse, direkt efter frukost, åkte vi iväg till Skansen. Vi tog bilen, för pappa skulle vidare direkt efter. Det konstiga var att det inte var någon som helst trafik i stan och helt tomt på parkeringen precis utanför Skansen! Superskönt. Det var helt fantastiskt väder och vi började med att åka Bergbanan upp. Sen strosade vi runt och tittade på hästar, på Lill-skansen med kaniner, hönor, grisar, getter mm, på sälar, renar, älgar, björnar och allt möjligt som vi stötte på.

Mamma och jag åker Bergbana.

Titta pappa, många hästar.

Vi provade att rida på en Dalahäst.

Oj, vad många nappar kattungarna ska få. Då kan jag behålla min.

Kossor och getter.

Jag klättrade högt för att titta på renar.

En stoooor älg!

Det är så mysigt att bara gå runt på Skansen.

En björn som just fångat en fisk.

När vi gått runt i ett par timmar gick vi ner till huvudentrén och åt lunch. Sen fick jag åka karusell, spela på chokladhjulet och titta på lite apor.

Tihiii, vad mysigt vi har det.

Titta, jag vann en chokladkaka!

Sen fick jag åka karusell.

Nu började jag bli lite trött och pappa skulle iväg, så vi gick ut från Skansen allihopa. Jag somnade innan pappa hann säga hejdå till mig. Han tog bilen och skulle åka till Norrtälje på herrklubbskväll. Han skulle visst leka med sina kompisar, laga och äta middag och basta.

Mamma satte sig och åt en glass och väntade in Mathilda, Molly, Lotta och Tias som också var Skansen idag. Vi mötte aldrig dem därinne, men nu skulle vi hålla sällskap hem i alla fall. Jag vaknade lagom när vi var på Djurgårdsfärjan.

På vägen hem var mamma bara tvungen att gå in i en av sina favvobutiker "Sthlm Oriental". Hon blir ju helt hispig när hon kommer in där och nog lyckades hon göra av med mycket pengar idag också. Sen handlade vi mat och gick hem och hade en riktig myskväll bara mamma och jag. Mamma ville att vi skulle äta upp chokladkakan som jag vann på cholkadhjulet. Men jag sa bara "Imorgon, inte idag!". Mamma blev väldigt förvånad, men jag fick spara min chokladkaka.

Jag fick ringa och prata med farmor, farfar, mummi och ukki. Jag berättade ivrigt för alla, att jag sett björnen ta upp fisk i vattnet och att jag hade sett apor. Till ukki förklarade jag att jag skulle komma och hälsa på, på måndag.

På morgonen när jag vaknade hade pappa redan kommit hem. Nu började de visserligen storstäda hemma, men efter ett par timmar gick pappa och jag till Nytorget och lekte. Sen kom mamma också och vi gick ut och åt lunch på Pause.

Titta här då, vad vig jag är.

Jag brukar klättra, men nu kröp jag under.

God lunch, men jag började bli trött.

Snart slocknade jag i pappas knä.

Vi hade en riktigt mysig kväll idag också hela familjen och nu känns det helt ok att det är måndag imorgon. Det betyder att jag snart ska få en lillasyster, men jag vet inte riktigt vad det är för speciellt med det. Men framför allt får jag åka och hälsa på mummi och ukki! Och det har jag gått och väntat på nu i tre dagar.

Cykelhjälm och cykel...

Imorse följde pappa med mig till dagis. Min vagn var på dagiset sen i fredags, så jag fick gå. Men det var ju lika bra, för pappa cyklar till jobbet och det är lite svårt för honom att få med sig vagnen också. Men jag kan gå själv och det är bara roligt, i alla fall på morgonen när jag är pigg och glad.

När vi kom till dagiset sprang jag och kramade om Ildiko. Nu börjar det kännas riktigt bra med att gå till dagis igen. Men jag måste fortfarande gråta lite när pappa går, mest för pappas skull, så han tror att jag är jätteledsen.

Mamma kom och hämtade mig idag och då berättade Jennifer för henne att jag varit så glad, så glad hela dagen. Vi hade storsamling med alla avdelningarna och jag sjöng och skrattade och pratade i ett hela tiden. Jag åt ordentligt och sov ordentligt också. Och när mamma hämtade mig hade jag nappen i fickan och kaninen i blöjlådan. Då blev mamma glad.

Först gick mamma och jag till den andra parken och lekte en bra stund. Sen gick vi och mötte pappa i cykelaffären. Nu hade mamma visst bestämt att vi skulle köpa en cykelhjälm till mig och en ny cykel ... nä, ingen cykel, utan bara en cykelstol, som jag kan sitta i när pappa lämnar och hämtar mig till och från dagis. Åh, vad roligt!

Jag valde själv ut en hjälm. Först pekade jag ut en lysande grön hjälm, men den tyckte mamma inte om. Då valde jag ut en jättetuff lila hjälm med rosa flames på. Vi monterade på stolen direkt och så cyklade jag och pappa hem, medan mamma gick hem med min vagn. Jag var så glad när jag fick sitta där i cykelstolen och mamma bara log när hon såg hur stolt jag var.

Den här blir bra!

Här trivs jag!

Pappa och jag var hemma på ett nafs och gjorde våfflor, medan vi väntade på stackars mamma som skulle gå hem. Nu går det inte fort för henne. Hon gick hem så sakta, så sakta. Det var visst jättejobbigt för henne att gå idag.

Kort helg på landet

Den här helgen gick rätt fort. Vi åkte till landet direkt efter dagis i fredags. Mamma och pappa kom och hämtade mig. Farmor och farfar kom över direkt och hälsade på mig och så bjöd vi dem på fiskgryta. Mums filibabba, vad det var gott!

På lördag ville jag genast gå och hälsa på farmor och farfar, så pappa följde med mig dit. Mamma skulle få vila lite, men vet ju inte hon hur man gör. Så hon passade på att gå loss med kanttrimmern och sekatören runtom på tomten. Pappa gick också tillbaka och jobbade med en massa småprojekt.

Pappa tvättar teakmöblerna.

Titta, mina ärtor finns fortfarande kvar.

Jag ville leka med farmor. Och jag ville inte sova, nääe. Istället tog farmor och jag färjan till andra sidan. Där träffade vi Wilma och Saga. Det var roligt att få leka med dem en stund. Och så träffade vi Frank och Fia.

När vi kom hem igen följde farmor, farfar, Frank och Fia med hem till oss och så hade vi en trevlig stund med lite snacks och grejer. Farmor och farfar stannade på middag hos oss igen. Jag somnade rätt tidigt, eftersom jag inte sov på dagen och mamma som behöver vila lite extra gick och lade sig på sängen och tittade på tv. Pappa och farmor gick loss på Rock Band. Farfar som inte fick vara med i bandet gick hem och tittade på fotboll. Så kul har vi på lördagkvällarna.

Mysig eftermiddag med lite smått och gott.

Idag på morgonen bestämde vi att vi skulle åka hem i tid. Normalt åker vi ju först på måndag morgon, men mamma och pappa tycker det är så synd att jag ska behöva må illa i bilen. Förra måndagen kräktes jag nämligen. Men vi hann göra en del nytta i dag i alla fall. Jag hann följa med farfar och hälsa på hos dem en stund också och sen kom farmor och farfar hem till oss och fikade.

Jag hjälper pappa att klippa gräset.

Farfar går loss med röjsågen på vår tomt.

Och så lite fika.

När jag somnat på eftermiddagen åkte vi hem till stan. Det var skönt att vakna först när vi nästan var hemma. Pappa väckte mig för att jag inte skulle sova allt för länge. Vi gick bara hem och vände och sen till mamma äta på Pizza Hut. Men hon orkade inte gå dit och tillbaka, så vi tog bilen. Har ni hört på maken! Fast vi skulle ändå flytta bilen, så det var väl lika bra. Vi parkerade vid Björns trädgård och där finns det ju jättemycket roligt. Jag tittade länge på alla som åkte skateboard i ramperna. Det verkade ju jättespännande. Sen fick jag leka länge i parken innan vi gick och åt middag.

Oj, vad pojkarna är duktiga på att åka bräda.

Jag fick leka loss i lekparken en lång stund.

Oj, vad mycket spännande det finns här.

Hos mummi och ukki

I fredags morse var det jättehärligt att vakna på landet och inte gå till dagis. Jag skulle få leka med mamma hela dagen istället. Mamma ville åka till badhuset, men min mage har varit lite lös de senaste dagarna, så vi struntade i det. Istället ringde vi till mummi och ukki och frågade vad de skulle göra. När mamma pratade med mummi i telefon, så förstod jag direkt att det var henne mamma pratade med. De pratar ju det där knasiga språket, som jag förstår lite, men kan inte riktigt prata själv. Jag fick också prata med mummi och när jag lade på så sa jag:

"Nova tycker om mummi och ukki! Mmmmmmm, dom e söööööta!"

Vi åkte och träffade dem i Södertälje där de var och handlade. Sen åkte vi hem till mummi och ukki. Jag somnade 5 minuter i bilen, men när vi kom fram ville jag inte sova längre. Jag sov inte på hela dagen trots att mamma försökte flera gånger. Jag tyckte det var alldeles för spännande att vara där igen. Jag, ukki och mamma gick och plockade blåbär, medan mummi gjorde bulldeg. Sen hjälpte jag henne att baka bullar och blåbärspirog.

Nova plockar blåbär.

Rensa blåbär är tråkigt, jag sitter bara och håller sällskap.

Nu Nova baka stor blåbärspirog.

Man måste ju smaka om degen är god!

På eftermiddagen kom Wille och lekte med mig för Klara skulle till badhuset och träna simhopp. Men när hon var klar kom hon och Annika också och lekte med mig.

Wille och jag.

Klara och jag.

Annika lärde mig att klättra på henne och slå runt!

Klockan åtta somnade jag i mummis knä och sov gott hela natten. Idag fortsatte jag och lekte med mummi och ukki tills jag blev trött. Så packade vi och åkte hem till stugan igen.

Mummi och jag kastar boll.

Jag sov hela vägen och när vi kom fram ringde vi till farmor och frågade om hon ville följa med till andra sidan. Det ville hon, så vi tog färjan och mötte upp pappa och farfar när de kom hem från sin fisketur. Tror ni att de fått någon fisk då? Nä, de rörde knappt fiskespöna.

Grannens nya hundvalp, Leo! Mmmm, han e sööööt!

Farmor och jag åker färja.

Vi hann äta glass och gå på Svantes konstutställning också.

Sen åt vi middag på bistron.

Det här är Pellllllllllllllle!

Maratonsömn

Idag när mamma hämtade mig från dagis var vi inomhus, det brukar vi sällan vara på eftermiddagen. Jag blev jätteglad när jag såg mamma och sprang runt och gav alla mina dagiskompisar en hejdå-kram. Jag har lärt mig det nu, för det är alltid någon som kommer och kramar om mig när jag ska gå hem. Men mamma stannade en liten stund till och pratade med Ildiko som berättade för mamma att jag ätit dåligt. Jag har inte ätit någon lunch idag, men sen åt jag en smörgås till mellis och massor av ost. Efter det tyckte Ildiko visst att jag var såååå glad och kunde till och med säga hennes namn ordentligt för första gången. Hon diskuterade lite med mamma vad de skulle göra med mig när jag vägrar att äta, för tydligen påverkas jag väldigt mycket av blodsockerfallet när jag är hungrig. Mamma pratade allvarligt med mig sen om hur viktigt det är att äta mat när det serveras. Jag verkar visst brås på pappa när det gäller hur humöret påverkas av hunger.

Sen gick vi i alla fall iväg och gick inte till lekparken som vanligt. Istället köpte vi frukt av fruktgubben vid Nytorget. Jag ville ha en hel låda med hallon och det fick jag. Nam! Mamma köpte plommon till sig själv, hon verkar vara helt galen i plommon just nu.

Sen gick vi till Skanstull och mötte upp mammas kompis Linnéa. Vi gick till Axelas backficka, med uteservering, och åt middag. Jag fick köttbullar och potatismos, för mamma ville vara säker på att jag åt ordentligt nu. Jag åt ordentligt, men strax efteråt slocknade jag i mammas famn. Klockan var bara halv sju, men jag var visst väldigt, väldigt trött och bestämde mig för att sova för natten. Pappa kom förbi efter en stund och åt också middag och de satt kvar i ett par timmar innan de hem med mig, men jag märkte ingenting. Jag vaknade i morse klockan 07.20, av mig själv och var väldigt mycket mer utvilad än på länge.

När vi kom till dagis, så berättade jag ivrigt till Ildiko, att jag ätit leverpastej till frukost. Sen stoppade jag nappen i fickan och lät mamma lägga kaninen på bordet och så sa jag ingenting när mamma vinkade hejdå! Det tyckte nog mamma var lite skönt!

När mamma hämtade mig vinkade jag hejdå ordentligt till alla mina kompisar och till hästarna, för jag skulle inte komma tillbaka imorgon. Vi skulle nämligen ut till landet redan idag. Men först skulle vi vänta på att pappa skulle komma hem med flygplanet från Norge. Mamma och jag gick till lekparken och lekte en stund och sen gick vi hem och åt middag.

Hejdå alla hästar!

Jag är en cirkusartist!

Min dagiskompis Ellen gungade med mig en stund.

Jag ska klättra och göra konster hela tiden.

Sen gick vi ut igen och gick upp till Vitabergsparken och tittade runt lite. Det var konsert där med Sofia Karlsson i parkteatern och det var massor av folk. Mamma skulle aldrig orkat sitta still en hel konsert, så vi satt oss vid fiket och tittade på folk en stund. Sen gick vi till affären och handlade lite delikatesser till pappas fiskeutflykt på fredag. Pappa kom hem strax efter oss och då åkte vi till stugan, men jag somnade redan i bilen på vägen ut.

Oj, vad mycket folk!

Jag lekte i sandlådan vid fiket en stund.

Nova tycker om jordbubbeglass!

Sen tittade jag på vovvarna som lekte i hundparken.