torsdag 28 februari 2008

Nova Sportif

Torsdag och dags för mamma träff. Vi träffade mina vänner som vanligt vid Nytorget. Det var jättefint väder idag, strålande sol, men det blåste kallt. Vi mötte upp Simon och Elliot. Didde och Lilly kom inte idag. Sen gick vi ner till bvc'n. Vi hade planerat att gå en sväng dit idag. När man är 6 månader så går man på läkarkontroll, men sen dröjer det ända tills man är 8 månader innan det är dags igen och därför skulle vi ner och väga oss där emellan.

På bvc'n mötte vi även upp Estelle. Jag vägde minst av oss alla. Det var iofs väntat, för det har jag gjort på sista tiden. Men jag vägde bara 6690 g. Jag hade alltså gått ner i vikt från min sex månadersbesiktning, den 7/2, då jag vägde 6775 g. Men det var som väntat eftersom jag varit magsjuk i en vecka. Nu är det nog dags att börja lägga på mig lite, om jag ska orka brottas med mina kompisar.

Sen tog vi färjan över till Hammarby Sjöstad och gick runt och letade efter ett fik. Det är inte helt lätt ska ni veta, att hitta ett fik där man får plats med fyra barnvagnar. I Sjöstaden var det inte lätt i alla fall. Till slut hittade vi en lunchrestaurang där man fick ta in barnvagnar efter 13.30. Vi fick promenera en kvart sen gick vi dit.

På en italiensk lunchrestaurang i Sjöstaden.

Eftersom jag varit magsjuk sen torsdagen, då vi träffades sist, så var jag och mamma nyfikna på om någon annan av mina vänner hade drabbats. Men det hade de inte. Inte ens Elliot som jag satt och höll i handen och bytte leksaker med under den dagen. Vilken tur för dem!

Efter lunchen gick vi till Adidas Outlet som ligger i närheten. Estelle hade på sig ett par Adidas gympaskor idag, så Simon skulle också få ett par. Jag har en hel stor papperskasse med skor hemma, som jag ärvt av Klara och Wille, så mamma var övertygad om att jag hade nåt hemma. Jag provade ju en Nike sko häromdan, men den var lite för stor.

Däremot hittade Simons mamma Johanna en jättefin Adidas jacka i storlek 68 och eftersom jag är minst, så frågade hon om jag ville ha den. Mamma köpte den till mig. Den kostade bara 90 kr.

När vi kom hem kom mammas kompis Åsa på besök. De hade inte setts på 10 år, sedan de jobbade tillsammans på mamma företag Exigo, som hon hade då. Åsa var en jättetrevlig tant och hon har två små tjejer, som jag ska få träffa nån dag.

Jag och Åsa.

Efter en stund kom pappa hem från Oslo där han varit i tre dagar. Det är rätt lång tid för mig att inte få träffa pappa, så jag var jätteglad när jag såg honom. Nu hade jag på mig min nya Adidas jacka och ett par Adidas skor, som mamma förstås hittade när vi kom hem.

Pappa tyckte jag var fin i mina sportiga kläder.

Mamma och Åsa gick ut och åt middag på Fräcka Halvpanna, som är en mysig liten kvarterskrog på vår gata. Jag fick chansen att umgås med pappa hela kvällen.

onsdag 27 februari 2008

Hostmedicin

Imorse var jag piggelin, men hostade så mycket så jag kräktes upp morgonvällingen igen. Tredje dagen i rad. Det är bara på förmiddagen som hostan är riktigt besvärlig. Mamma ringde till vårdcentralen och bokade tid hos doktorn för att få lite hostmedicin.

Vi fick tid 15.45, så då ringde vi till farmor och sa att vi möter upp henne och pappas faster Eva på IKEA idag. Mamma visste att de hade planerat att åka dit. Väl där så gick vi runt alla avdelningarna och tittade mest. Jag låg nöjd i vagnen och tyckte det var mest roligt att skratta åt farmor och Eva idag. Mamma köpte en smal och avlång kudde till mig, som är bra att ha i matstolen och i barnvagnen. Vårsippa hette den.

Lunch på IKEA.

Sen åkte vi till Åsö Vårdcentral. Doktorn hette Maria precis som jag. Vad lustigt att en gubbe kan heta så. Mamma förklarade att de ofta gör det i sydländerna. Han kände på mina halsmandlar och tittade i mina öron och tyckte att allt såg bra ut. Vanlig förkylning alltså. Men han skickade oss till labbkillen som stack mig i fingret så blodet sprutade. Men jag sa ingenting. Jag bara tittade på honom och undrade vad han höll på med när han satte ett stort stort plåster på mitt lilla lilla finger. Sen gick vi tillbaka till doktor Maria som sa att det bara var virus det jag hade. Inga bakterier och därmed ingen antibiotika. Han skrev ut hostmedicin och det var ju precis det vi hade väntat oss. Skönt.

På kvällen satt jag en lång stund i min gåstol och upptäckte hur kul det är att slänga saker omkring mig. Jag har ju gjort det tidigare också, men nu kunde jag sätta det i system. Mamma blev ju förstås trött på mig. Jag kastade något med ena handen och samtidigt som jag tittade efter det och såg lite frågande ut, så kastade jag nåt annat åt andra hållet. Så höll jag på tills mamma inte plockade upp nåt längre. Hallå! Lekan går ju ut på att mamma ska plocka upp allt igen. Hon har bara inte fattat det än.

Jag tittar på det jag nyss kastat, samtidigt som jag kastar nåt åt andra hållet.


tisdag 26 februari 2008

Mäta fötter

Idag hände det inte så mycket. Vi var hamma hela dan och vilade upp lilla mig. Jag gick ha pyjamas på mig hela dan. Mamma läste i nåt forum hur mammorna mätte bäbisarnas fötter, så hon ville mäta mina fossingar. De är 10,5 cm just nu. Och så fick jag prova en gympasko. Jag har så mycket skor som jag fått ärva av Klara och Wille, så snart ska det väl bli dags att börja använda dem också. Jag tyckte i alla fall skon var jättespännande och lekte med den hur länge som helst.

Kul grej, men varför sitter den fast på min fot?

och på kvällen skjutsade mamma mig till farmor och farfar. Hon själv skulle sjunga och hämtade upp mig sen på vägen hem som vanligt. Jag var nog inte så roligt sällskap, för jag är ju inte rikigt frisk ännu, även om jag nu äter någorlunda bra och är bättre i magen igen.

måndag 25 februari 2008

Jag kan "prata"

Igår kväll var jag extremt pigg. Jag ville inte alls sova och var vaken fortfarande klockan ett. Mamma lät mig sova brevid henne i hopp om att jag skulle lugna ner mig, men är man pigg så är man. Fast egentligen var jag trött. Pappa gav mig en bitleksak som legat i frysen och den var ju jätterolig att tugga och suga på. Det var som glass och jag smaskade frenetiskt på den en lång stund. Kul grej, även om jag inte har några tänder på gång ännu.

Och så låg jag där på sängen och pratade! Ja, jag vet ju inte vad det är för språk, för mamma och pappa förstår mig fortfarande inte. Men jag kunde väldigt tydligt utforma ord och meningar med både nya vokaler och konsonanter. Oj vad mycket roligare det blir nu när jag kan säga "ämätja da vävvä emdäbe" istället för "Äääääää". Mamma och pappa skrattade hysteriskt åt mig och tog fram videokameran förstås. De tror att jag har legat i två dygn i feberkoma, lyssnat på ljud omkring mig och övat. Ska bli kul att träffa mina kompisar och se om de förstår mig nu!

Jag sov ganska okej den här natten också, även om jag somnade först när mamma lyfte tillbaka mig till min egen säng. Borta bra men hemma bäst. På förmiddagen hade jag sån rethosta så jag lyckades kräkas upp vällingen igen, rakt över bordet på min gåstol. Pjaktiskt! Men nu var det uppenbarligen inte magsjukans fel längre utan hosta kombinerat med känsliga kräkreflexer. Och jag som vill babysimma idag! Mamma har sagt att om det inte rinner vatten genom mig så kan vi gå iväg.

På förmiddagen låg jag jättelänge på golvet och hade det mysigt. Jag brukar bli rätt rastlös, så kanske är jag liiiiite trött fortfarande. Och så somnade jag på golvet! Det har aldrig hänt förut.

På eftermiddagen gick vi på babysim. Ingenting hade runnit "igenom mig" på nästan ett dygn, så mamma antog att det var ok att bada, utan risk för någon fadäs. Och det var jättekul. Idag fick jag bl a prova att flyta på rygg med en flytväst. Nu måste ju jag skaffa mig en, om jag ska få åka båt i sommar och det är bra att öva att ha den på sig.

Varje gång vi börjar ett bad sjunger vi "Bä, bä vita lamm", men då ska man bubbla på sista ordet i varje fras. Mamma gör det, medan jag tittar på alla andra mammor som också sjunger så konstigt för sina barn. Bä, bä vita ”bubbel” har du någon ”bubbel”?... osv.

Och när vi slutar så sjunger vi en jätterolig sång som går så här:

"Små fiskar de far omkring,
de hörs nästan ingenting,
Lite bubbel och lite plask,
bubbel, bubbel, bubbel, bubbel och plask.
Men båtarna låter så öronen gråter,
och färjorna dundrar så öronen blundar,
men små fiskar de far omkring,
de hörs nästan ingenting,
lite bubbel och lite plask,
bubbel, bubbel, bubbel, bubbel och plask."

Jag saknade dock mina vänner Erik och Alvar. De var kanske sjuka. Det var sista gången idag och nästa kurs börjar om en vecka. Men Erik kanske ska byta dag och då kanske jag inte får träffa honom mer. Det vore ju synd! :(

Hur som helst så fick jag ett diplom, mitt första. Undrar sa flundran om man måste rama in den och hänga upp den på väggen?

Mitt första diplom.

Efteråt duschade vi som vanligt och mamma klädde på mig först och sen sig själv. Och just som vi var nästan klara, så händer det nåt i min blöja. Ja, det sa bara brak. Först hela blöjan full, så det läckte på byxorna. Mamma tog med mig och en madrass till toaletten och tog av mig allt. Men då kom det mer, och det rann över hela madrassen. Ojdå! Hoppsan! Tur att mamma hade med sig ombyte till mig. Det var bara att sanera allt och klä på mig igen. Men oj vad jag blev trött efteråt. Det tog verkligen på krafterna. Ja, mina krafter förstås. Det var ju jag som blev helt tom, hela jag. Och tänk vilken tur att det inte hände i poolen!

På vägen hem gick mamma förbi apoteket och köpte Resorb. Pappa mötte upp oss efter jobbet och så promenerade vi hem. Väl hemma fick jag äta morotspuré och dricka Resorb. Oj vad morotspurén var god! Och vilken tur att jag nu har lärt mig att dricka vatten ur pipmuggen, för då blir det ju mycket roligare. Efter en stund var jag hungrig igen och då fick jag en hel portion gröt. Innan läggdags fick jag dessutom en flaska ersättning. Matlusten är det ju inget fel på. Nu håller vi tummarna att jag kan behålla lite av vätskan.

söndag 24 februari 2008

Magsjuk liten stjärna

Ja, jag blev rejält magsjuk i torsdags kväll. Under fredagen var jag helt borta hela dan. Mamma hann ikapp pappa när det gäller Heroes-avsnitt, där hon satt brevid mig på soffan hela dan. Jag bara sov och sov. Jag hade feber och kräktes upp allt jag fick i mig förutom vatten. Jag tror att jag har omvärderat just vatten. Jag har ju inte riktigt gillat det, men oj vad gott det har varit under de senaste dagarna.

Natten gick rätt bra. Jag fick sova brevid mamma, för pappa hade åkt på kryssning direkt efter jobbet på fredag. Nä, han blev aldrig kräksjuk, varken pga mig, stormen eller nåt annat.

Jag drack vatten...

...sov...

...och drack ännu mer vatten.

På lördag morgon kl. 4 fick jag i mig lite välling som jag kunde behålla i magen, nästan i alla fall. Min feber hade gått ner från 38,5 till 37,5. Då tänkte mamma att det hade vänt och att jag höll på att bli frisk igen. Vi packade våra väskor och åkte iväg klockan 8 hem till mormor och morfar. Mamma hade en jätteviktig dag med kören. Nån amerikansk tant skulle visst komma och berätta hur man sjunger "schnuckt" och det ville hon absolut inte missa.

Jag blev inte riktigt så bra under de närmaste timmarna som mamma hade hoppats. Febern gick upp igen och jag fortsatte att kräkas det jag fick i mig. Men jag klagade inte. Jag kunde ligga och sova mest hela tiden på mormor och morfars soffa och de var där och tog hand om mig när jag vaknade. Jag klagade nästan ingenting medan jag var sjuk, inte ens när jag kräktes så att det sprutade som en fontän ur munnen på mig. Alla tyckte jag var en riktig stjärnpatient. Jag var bara lite orkeslös och hängde som en trasdocka när man lyfte upp mig.

Det är lite synd om mig.

Sent på eftermiddagen kom mamma och pappa hem till mormor och morfar. Pappa hade tagit tåget, efter sin kryssning, till Rönninge där mamma sjunger. Han sa att han saknade lilla sjuklingen jätte jätte mycket. Nu började jag må lite bättre, även om allt vatten hade börjat rinna rakt igenom mig. Vi stannade kvar i Enhörna och hade en mysig lördag kväll.

På söndag morgon var jag väldigt mycket piggare och kunde behålla maten jag fick i mig. Och jag lovar att jag var både hungrig och törstig hela dagen. Jag visade att jag minnsann kunde dricka vatten själv ur en pipmugg. Tänk vad mycket man kan utan att veta om det.

Kan själv.

Nu orkade jag vara uppe i flera timmar och leka. Ibland kunde jag få lite ont i magen, men oj vilken skillnad det var mot både fredag och lördag.

Morfar lär mig spela orgel.

Idag klockan 14 skulle vi egentligen ha varit på dubbelkalas i Nykvarn. Det är pappas kusin Marie och hennes mamma Ewa som fyller år i dagarna. Det skulle varit så himla roligt att få träffa Alva, Noah och Ebba igen. Alva kunde inte komma på mitt dop för hon var bortrest då, så jag har inte träffat henne sen i november. Men nu åkte vi inte dit för att inte riskera att någon blir smittad av mig.

På kvällen åkte vi hem och nu kände jag mig precis som vanligt. Vad roligt det var att få hoppa runt i min gåstol efter att ha legat på soffan i två dagar. Förstår ni vad tråkigt, för en livlig liten tjej som jag? Jag är ju inte bra än, men det känns toppen ändå.

Under hela dagen har jag "dansat", så fort jag fått tillfälle. Mamma och pappa kallar det för dans i alla fall när jag rör på magen och rumpan i takt några gånger. Det spelar ingen roll om jag står, sitter eller ligger. Det är nåt nytt jag lärt mig och då tycker jag det är kul att göra så.

Jag var rätt glad ikväll...

...och fortfarande en timme senare.

Idag har pappa och mamma börjat inbilla sig att jag har börjat använda konsonanter. Jag vet faktiskt inte själv, men de tycker sig höra lite "da da", "ga ga" och "mamtja" eller nåt annat nytt. Det enda jag har kunnat säga hittills är "Eeeh" och "Ääääh" i lite olika tonarter och med varierande dynamik. Ja och så mitt indianrop förstås, som jag också använder så ofta jag bara orkar. Hade slutat med det ett tag, men nu är det också roligt igen.

torsdag 21 februari 2008

Kalastorsdag blev kräktorsdag

Ja det har varit kalastorsdag idag. Dels har jag varit på kalashumör hela dan och dels har jag varit på kalas. Dagen började med att jag vaknade vid sju, gick upp vid åtta och åt frukost, tog en tupplur på en timme och tjugo minuter (mamma också), åt grötlunch och sen gick vi ut på mammaträff. Som vanligt träffade vi mina kompisar vid Nytorget. Idag var det Elliot, Simon och Estelle. Vi gick en lång promenad och sen gick vi in på Billströms konditori på Folkungatan och åt lunch. Jag hade ju redan ätit så jag kunde ligga och leka på soffan medan alla andra barnen fick mat.

Jag låg jättelänge på en hög med kuddar och hade det mysigt i soffan.

Simon och Estelle var hungriga.

Jag var (som så ofta) på toppenhumör och busade mest med Elliot som satt brevid mig. Det var kul att retas med honom, men jag är inte säkert på att han tyckte det var lika kul. :)

Jag låg mest och petade på Elliot...

...och bråkade med Elliot...

...och till slut gav Elliot igen, men jag låtsades inte om det.

Vi satt där så länge så jag höll på och somna i mammas famn till slut och det händer ju inte speciellt ofta. Mamma lade ner mig i vagnen och där tog jag en tupplur medan mammorna babblade och mina kompisar tjöt.

Tuffingen Elliot.

Efter fikat gick mamma och jag en sväng till Ringen och köpte en födelsedagspresent till pappas kusin Niclas som fyllde 25 år idag. Sen gick vi hem och bytte om till kalaskläder ( i alla fall jag) och så tog vi bilen och hämtade pappa och farbror Stefan på jobbet och åkte till Nykvarn hem till Niclas för att fira honom.

Det var en riktigt kul kväll. Jag var på toppenhumör och jag fick så mycket uppmärksamhet från alla: farmor, farfar, Eva, Elisabeth och så Pontus förstås. Pontus fick all min uppmärksamhet i alla fall. Han är liksom i lite rätt storlek jämfört med alla andra tanter och gubbar. Mamma var helt chockad över att jag satt helt still och lekte med Pontus i soffan halva kvällen, typ.

Mobilfoto, för klant-mamma glömde kameran.

När jag kom hem fortsatte jag att bete mig som en ängel. Jag låg jättelänge tyst i sängen och ville inte ha mat. Sen låg jag i mammas famn och mös en stund och efter en stund fick jag i mig en flaska välling. När jag sen hade sovit en timme vaknade jag av att jag kräktes upp nästan hela vällingflaskan. Jag fortsatte att kräkas tills jag tömt hela magen. Jag var ju hostig, så varje gång jag hostade fick jag kväljningar och fick upp nåt. Suck, jag måste ha drabbats av magsjuka för första gången i mitt lilla liv. :(

Inte kul det här, men jag höll humöret på topp även nu.

onsdag 20 februari 2008

Utflykt till Sickla

Idag har vi varit på utflykt till Sickla. Vi gick upp vid åtta och gick iväg hemifrån efter tio. Först gick vi ner mot färjan som går över till Hammarby Sjöstad, men på vägen slank vi in en sväng i Barnbutiken längst ner på Bondegatan. Klart mamma hittade kläder på rea till mig. En t-shirt och en kjol av märket Nova Star.

Sen tog vi färjan över till sjöstaden. Det var jättespännande att åka båt och mysigt väder också. Jag satt upp och såg mig nyfiket omkring.


När vi kom över till andra sidan promenerade vi längst vattnet ända bort till Fredells. Det var så mysigt att promenera och titta på svanar och andra fåglar i vattnet. Efter en stund ville jag inte sitta i vagnen längre och då bar mamma mig i sele. Konstigt nog går hon alltid runt och pratar och sjunger för mig. Hon tror väl att jag vill höra hennes röst hela tiden när jag sitter framåtvänd. Trams, men jag sjunger med för att göra henne glad. Alla vi möter tycker nog hon är lite knasig.

Vi gick in på Fredells och kollade på ett golv som mamma och pappa spanat in. Den heter Mörka Skog, Ek Chateau och de tycker att det skulle passa så fint som slottsgolv, men nu fanns det ett prov på golvet och mamma tyckte inte alls om det. Istället tittade vi på innedörrar, utelampor, kök, toalettmöbler och tapeter. Jag hittade i alla fall min tapet som jag vill ha i mitt rum. :)

Den här tapeten kan jag titta på i evigheter.

Efter Fredells gick vi vidare till Dieselverkstaden och åt lunch. Jag åt en stor burk med potatis, majs och kalkon. Sen blev jag lite trött och la mig och sov och då åt mamma lunch och läste tidning.

Jag väntar på lunch i Dieselverkstaden.

Sen gjorde vi en lång shoppingrunda i köpkvarteren. Jag fick en lekfilt, en kjol och en blus (ja, en till). Mamma letade efter sina sneakers, men nöjde sig med ett par Racemarin för 199 kr (istället för Converse för 600 kr som hon egentligen ville ha). Nu kanske hon äntligen har börjat fatta att hon är mammaledig! Hon köpte också raggsockor och en kjol till sig själv. Låter inte så speciellt snyggt tycker jag.

Emmis mamma Johanna ringde också och kom och träffade oss en stund i gallerian. Mamma hade sagt att vi skulle till Sickla, och eftersom de bor i närheten kom de förbi och gav mig en bok. Det var min fantastiska doppresent, en saga som handlar om mig. :) Det hade smygit in ett litet, litet tryckfel som de nu hade fått fixad. Visst e de gulliga! Emmi hade även sin morfar med, så de gick vidare på sitt håll och vi fortsatte med vårt shoppande.

Lilla söta Emmi. Hoppas vi får leka snart.

Sen var mamma helt färdig! Jag hade det rätt bra som satt i sele eller låg och mös i vagnen. När jag blev lite trött tog jag en siesta och när jag vaknade var vi hemma! Visst har man det rätt bra ändå.

Väl hemma fick jag risgröt med banan till middag. Det var evigheter sen jag smakat det och det var riktigt riktigt gott. Sen lekte jag på min nya lekfilt, eller täcke är det väl egentligen. Mamma låg också med mig på täcket och läste min egen lilla saga för mig från boken jag fick av Emmi idag. Den är riktigt bra. Mamma, pappa och Emmi är också med i sagan.

Jag på min nya lekfilt.


tisdag 19 februari 2008

Lunch hos Lilly

Idag var vi bjudna på lunch hos Lilly och hennes mamma Sofie från mammagruppen. De bor bara ett hus ifrån oss, så jag var lite förvånad när vi gick ut och så in i en annan port efter 200 meter. Hos Lilly blev mamma bjuden på avocadosallad och lasagne, medan jag fick en burk grönsakspuré med kyckling. Jag var ändå inte riktigt nöjd med tillvaron och åt inte upp allt och bestämde mig för att vara lite småkinkig. Det får man vara ibland tycker jag.

Lilly och Sofie.

Men det var kul att träffa Lilly och vi lekte en bra stund på golvet i hennes vardagsrum medan mamma och Sofie fikade.

Jag och Lilly i hennes lekhörna i vardagsrummet.

Jag och Lilly känner lite på varandra.

Sen gick vi på en lång promenad. Först gick vi förbi min kyrka och hämtade mitt dopljus, som vi glömde där när jag döptes. Ja, den stod kvar där så fint och väntade på oss i kyrkan. Mitt namn stod skrivet på ljuset. :)

Sen gick vi runt Vitabergsparken och förbi vår nya lekplats. Det var jättefint väder och massor av folk ute. Man kunde nästan tro att det var maj och inte februari, så grönt som det var i gräset.

Kan ni fatta vad grönt det är?

Vår nya lekplats i Vitabergsparken.

Och så gick vi vidare ner på "stan", dvs söder. Mamma hade visst bestämt sig för att köpa ett par Converse dojjor och Sofie skulle visa henne ett par butiker där de sålde såna. Hon hittad inga som dög. Istället gick vi till café Tjärlek på Tjärhovsgatan och där utanför träffade vi Elliot och hans mamma Lotta. Dem har vi inte träffat på flera veckor. Elliot har varit jättsjuk och drabbats av nån knäpp virus, men nu var han bra igen. Elliot och Lotta gick ut och uträttade några ärenden medan vi gick in och fikade. Sen kom Elliot och Lotta tillbaka och fikade med oss. Det kändes som en mammaträff fast det var tisdag.

Här sitter jag med mina 70-talskläder på ett 70-talsfik.

Jag och Elliot känner lite på varandra.

När klockan var kvart i fem gick vi hem. Jag somnade på vägen och fortsatte tydligen att sova i vagnen när vi om hem. Mamma kunde då laga middag i lugn och ro. Jag vaknade först när pappa kom hem, så jag fick i alla fall vara med vid middagen. Sen försvann mamma igen för att sjunga och jag hade en mysig kväll med pappa igen.

måndag 18 februari 2008

Frisk för bad

Nja, jag är väl inte riktigt frisk ännu. Snorar rätt mycket och hostar en del. Men eftersom jag mår så bra på dagen, så tyckte mamma att jag var tillräckligt frisk för att gå på babysim idag. Jaaa, vilken tur. Det är ju varmt i vattnet och ganska varmt när man kommer upp, så det är ju egentligen inte värre än att bada hemma i badkaret.

Och så var det roligt att träffa Erik igen. Han e en kul kille och han pratar massor helat tiden. När vi går ner i poolen så plaskar vi ikapp, så mycket vi orkar. Alvar min andra kompis var inte där. Han var nog sjuk som många andra.

Idag fick vi lära oss hur man drar sig in mot ledstången vid poolkanten. Det är tydligen nåt man måste kunna. Mamma fick leka ledstång och hålla mina händer lite lätt och så skulle jag sätta fötterna mot henne och dra mig själv upp tilll stående. Lätt som en plätt. Att dra mig upp till stående gör jag ju tusen gånger om dan.

Sen fick vi fortsätta med alla övningar vi gjort de tidigare gångerna. Instruktören Helena tog fram sin kamera och fotade oss. Ni får se fotona senare, om de blev bra.

Jag och Erik leker i omklädningsrummet efter badet.

Sen promenerade vi in till Skanstull med Erik och hans mamma Linda. De tog bussen hem och vi gick och shoppade förstås. När vi handlat klart (det blev bara mat), så ringde pappa och sa att han var på väg till Slottet med farfar. De vill ju spika klart takpanelen. Tokar! :)

Ja, ja, då hade vi ju ingen brådska hem till middag, så vi åt middag ute. Vi gick till en restaurang i ringen där jag fick äta en burk Pasta med kyckling och mamma beställde en Carbonara (måste vara hennes favorit).

När vi kom hem fick jag leka i hoppgungan en stund. Det var evigheter sen sist och jag kan lova att jag har utvecklats. Jag har ju lärt mig att använda gåstolen nu, så då kan jag ju röra mig ordentligt i hoppgungan också. Jag skuttade och snurrade runt. Mamma satte på musik och visade mig hur man dansar. Oh, ja, dansa kan jag ju!

Nu känner jag riktig tissko-fiiling!

Rätt stabil va?

När pappa kom hem vid nio var jag fortfarande vaken. Det är så kul när pappa kommer hem, för han tycker om att busa med mig en stund. Jag skrattade högt och mamma passade på att ta några bilder på mig. Det finns ju rätt många nu.

Mysigt värre.

Ibland kallas jag för Busungen.

söndag 17 februari 2008

Snorunge

Mmm, nu kan man nog kalla mig för snorunge! I torsdags kväll blev jag jättesnuvig och sov dåligt halva natten pga det. Då fick jag lägga mig brevid mamma igen och då gick det lite bättre. Då kunde jag slappna av och behövde inte leta efter nappen hela tiden. Den kan jag ju inte ha, eftersom jag då inte kan andas. Jobbigt det här!

På fredag kring lunch åkte vi i alla fall till landet som vanligt och som tur är så har jag mått helt ok på dagarna.

Här leker farfar och jag... eh, mikro?

Stefan och jag hade en lattjo-stund för oss själva också.

Det är bara när jag ska sova som jag blir riktigt täppt i näsan. Fredagsnatten var jättejobbig. Då vaknade jag mitt i natten och kunde inte sova. Jag snorade och hostade och var jätteledsen. Mamma och pappa fick trösta mig och sprutade koksalt i näsan på mig. Sen fick jag sova brevid pappa hela morgonen och det var så mysigt, så när pappa gick upp kvart i nio och gick iväg till slottsbygget, så sova jag vidare ända till tio!

Jag sov gott i pappas säng.

På lördag fick jag åka skylift med farfar. Högt var det, men oj vad skoj! Jag tror nog inte att jag är nån höjdrädd typ. Lika bäst det, för det blir högt att titta ner från loftet annars.

Bättre än tivoli! Fast vänta lite...det har jag ju inte provat än.

Det märks att det börjar bli vår snart. Det är så många grannar som kommer förbi och hälsar på oss på bygget om dagarna. Alla är ju förstås nyfikna och undrar hur det går för oss. Jag tycker också att det är kul att titta på när det är full fart. Idag jobbade både mamma, pappa, Stefan, farfar och Frank.

Jag och farmor sitter och njuter av att se andra jobba.

Provade farfars kepa, men jag vill nog ha en egen, i mindre storlek.

Lördagsnatten sov jag bättre än på mycket länge. Vaknade första gången vid halv nio. Både pappa och mamma var förvånade.

Numera gillar jag att ligga och mysa en stund på morgonen.

Mamma skulle iväg och repa hela söndagen med sin kör och pappa skulle iväg till slottsbygget, så då fick jag ligga och mysa brevid farmor tills det var dags att gå upp. Sen fick jag leka med farmor hela dagen. På Slottet fortsatte pappa och farfar med takpanelen. Frank kopplade in elskåpet, så nu har vi el på riktigt!

Elskåpet installerat och klart.

Två hål i väggen! :)

När det var dags att åka hem, stannade vi och köpte pizza, mötte upp mamma och åkte hem till farmor och farfar i Tumba och åt middag. Ibland får man visst göra så!

Jag har varit på så gott humör hela dan och när vi kom hem så ville jag för allt i världen inte sova. Jag fick ligga i soffan mellan mamma och pappa och ha det mysigt. Pappa satt på radion och så skrattade de jättemycket åt mig. Jag antar att de skrattade åt mina försök till dansrörelser som jag gjorde liggandes i soffan. Klart man ska dansa när man hör musik, det gör ju de själva jämt och ständigt! Jag lyfte liksom rumpan upp och ner lite snett åt sidan i takt med musiken. Jag förstår inte varför det skulle vara så roligt!