Jag kan "prata"

Igår kväll var jag extremt pigg. Jag ville inte alls sova och var vaken fortfarande klockan ett. Mamma lät mig sova brevid henne i hopp om att jag skulle lugna ner mig, men är man pigg så är man. Fast egentligen var jag trött. Pappa gav mig en bitleksak som legat i frysen och den var ju jätterolig att tugga och suga på. Det var som glass och jag smaskade frenetiskt på den en lång stund. Kul grej, även om jag inte har några tänder på gång ännu.

Och så låg jag där på sängen och pratade! Ja, jag vet ju inte vad det är för språk, för mamma och pappa förstår mig fortfarande inte. Men jag kunde väldigt tydligt utforma ord och meningar med både nya vokaler och konsonanter. Oj vad mycket roligare det blir nu när jag kan säga "ämätja da vävvä emdäbe" istället för "Äääääää". Mamma och pappa skrattade hysteriskt åt mig och tog fram videokameran förstås. De tror att jag har legat i två dygn i feberkoma, lyssnat på ljud omkring mig och övat. Ska bli kul att träffa mina kompisar och se om de förstår mig nu!

Jag sov ganska okej den här natten också, även om jag somnade först när mamma lyfte tillbaka mig till min egen säng. Borta bra men hemma bäst. På förmiddagen hade jag sån rethosta så jag lyckades kräkas upp vällingen igen, rakt över bordet på min gåstol. Pjaktiskt! Men nu var det uppenbarligen inte magsjukans fel längre utan hosta kombinerat med känsliga kräkreflexer. Och jag som vill babysimma idag! Mamma har sagt att om det inte rinner vatten genom mig så kan vi gå iväg.

På förmiddagen låg jag jättelänge på golvet och hade det mysigt. Jag brukar bli rätt rastlös, så kanske är jag liiiiite trött fortfarande. Och så somnade jag på golvet! Det har aldrig hänt förut.

På eftermiddagen gick vi på babysim. Ingenting hade runnit "igenom mig" på nästan ett dygn, så mamma antog att det var ok att bada, utan risk för någon fadäs. Och det var jättekul. Idag fick jag bl a prova att flyta på rygg med en flytväst. Nu måste ju jag skaffa mig en, om jag ska få åka båt i sommar och det är bra att öva att ha den på sig.

Varje gång vi börjar ett bad sjunger vi "Bä, bä vita lamm", men då ska man bubbla på sista ordet i varje fras. Mamma gör det, medan jag tittar på alla andra mammor som också sjunger så konstigt för sina barn. Bä, bä vita ”bubbel” har du någon ”bubbel”?... osv.

Och när vi slutar så sjunger vi en jätterolig sång som går så här:

"Små fiskar de far omkring,
de hörs nästan ingenting,
Lite bubbel och lite plask,
bubbel, bubbel, bubbel, bubbel och plask.
Men båtarna låter så öronen gråter,
och färjorna dundrar så öronen blundar,
men små fiskar de far omkring,
de hörs nästan ingenting,
lite bubbel och lite plask,
bubbel, bubbel, bubbel, bubbel och plask."

Jag saknade dock mina vänner Erik och Alvar. De var kanske sjuka. Det var sista gången idag och nästa kurs börjar om en vecka. Men Erik kanske ska byta dag och då kanske jag inte får träffa honom mer. Det vore ju synd! :(

Hur som helst så fick jag ett diplom, mitt första. Undrar sa flundran om man måste rama in den och hänga upp den på väggen?

Mitt första diplom.

Efteråt duschade vi som vanligt och mamma klädde på mig först och sen sig själv. Och just som vi var nästan klara, så händer det nåt i min blöja. Ja, det sa bara brak. Först hela blöjan full, så det läckte på byxorna. Mamma tog med mig och en madrass till toaletten och tog av mig allt. Men då kom det mer, och det rann över hela madrassen. Ojdå! Hoppsan! Tur att mamma hade med sig ombyte till mig. Det var bara att sanera allt och klä på mig igen. Men oj vad jag blev trött efteråt. Det tog verkligen på krafterna. Ja, mina krafter förstås. Det var ju jag som blev helt tom, hela jag. Och tänk vilken tur att det inte hände i poolen!

På vägen hem gick mamma förbi apoteket och köpte Resorb. Pappa mötte upp oss efter jobbet och så promenerade vi hem. Väl hemma fick jag äta morotspuré och dricka Resorb. Oj vad morotspurén var god! Och vilken tur att jag nu har lärt mig att dricka vatten ur pipmuggen, för då blir det ju mycket roligare. Efter en stund var jag hungrig igen och då fick jag en hel portion gröt. Innan läggdags fick jag dessutom en flaska ersättning. Matlusten är det ju inget fel på. Nu håller vi tummarna att jag kan behålla lite av vätskan.