Min kyrka

Imorse åkte pappa till Oslo och är borta till imorgon kväll. Jag och mamma gick iväg vid lunch, eller rättare sagt så blev jag väckt mitt i en tupplur, påklädd, nedstoppad i vagnen och kördes iväg. Vi gick till Skrapan och träffade Lilly och hennes mamma Sofie, från mammagruppen. De bor jättenära oss och Lilly är bara 2 veckor äldre än jag. Vi satt en bra stund och fikade på plan 2 och det var jättemysigt.

Lilly och hennes mamma Sofie.

Jag känner mig som en stor flicka när jag får sitta upp i vagnen.

Efteråt gick vi på en lång promenad i Vitabergsparken. Lilly och Sofie visade oss en helt nybyggd lekpark högt uppe på berget med utsikt över hela stan. Det ska bli såååå mysigt att få vara där sen när det blir varmare. Då kanske jag är lite större och kan sitta själv och leka i sandlådan (och äta massor av sand).

Sen gick vi och kikade inne i Sofia kyrkan. Tänk att vi bor så nära den fina kyrkan och mamma hade aldrig varit där inne tidigare. Hon gick in medan vi andra väntade utanför. Hon var så nyfiken på hur det ser ut där inne. Lilly ska döpas där nu på lördag och jag tre veckor senare.

Hemma hade vi en riktigt mysig kväll med sångstund, då mamma sjöng från en ny bok vi köpte idag som bara innehåller Disney-sånger. Sen övade vi i hoppgungan och nu händer det saker! Det gick undan ordentligt när jag började röra på fötterna i takt med musiken. Jag kunde tom röra armarna upp och ner.

Sen ville mamma kolla min sittstatus. Ja, eller nåt. Hon ville helt enkelt kolla om jag kan sitta själv, men det kan jag inte. Jag satt visserligen upp i några sekunder, men sen trillar jag omkull åt nåt håll. Trillar jag åt sidan så hamnar jag på näsan och det är inte kul.

Har jag inte stöd så trillar jag på trynet.

Ikväll gick jag och la mig halv åtta. En trend! Jippiii, tyckte mamma. Det gjorde jag ju igår också. Men gissa vem som vaknade efter 45 minuter, pigg som en lärka? Klart jag gjorde och då fick inte mamma en lugn stund. Jag fick syn på hoppgungan mitt i allt och då ville jag förstås hoppa igen. Eller åtminstone öva på att hoppa. Och nu kom jag på det! Jag ska ju förstås sparka med vänsterfoten precis som jag gör i babysittern, för då borde jag ju få fart. Så nu sparkar jag allt jag kan, fram och tillbaka med vänsterfoten, men jag kan inte påstå att det händer nåt speciellt. Förutom att jag får mamma att yla av förtjusning för att hon tror att jag dansar.

Nu börjar jag kunna lite moves!

Då måste jag ju berätta om ännu en egenhet jag börat med. Det är min tunga som numera alltid hänger utanför munnen. Mest jämt faktiskt!

Ta inte illa upp om jag lipar åt dig!