Barnvakt

Imorse hade jag lite svårt att kommunicera med mamma. När jag vaknade klockan nio, så var jag rätt hungrig. Eftersom jag inte direkt kan uttrycka mig på svenska, så körde jag med min klagovisa. Mamma tycker att jag tramsar mig och att det låter konstlat, men jag anstränger mig verkligen för att dra ner mungiporna och låta lite klagande. Jag vet att det inte övertygar jämt, men jag övar.

Problemet var bara att mamma erbjöd mig ersättning med nappflaska, hon provade att amma mig, hon satte mig i gåstolen, bytte blöja, lät mig leka med sin dator - det var iofs kul. Men när jag fortsatte med min klagovisa, så började hon ta tempen på mig, flera gånger. Hon trodde på fullaste allvar att jag hade feber, bara för att jag klagade lite!

Efter 45 minuter satte hon mig i sitt knä och gav mig GRÖT! Det var ju det jag försökt säga hela tiden! Jag ville ju bara ha lite gröt, hur svårt kan det vara att förstå det? Jag mumsade i mig en hel portion på nolltid och sen kunde jag skratta igen!

Sen åkte vi iväg och träffade pappa och gick till Kakelspecialisten vid Globen. Jag behöver nog inte säga att mamma och pappa inte tog några fler beslut, men hittade eventuellt nåt till toagolvet. Däremot fick de lite nya idéer vad gäller toaväggen, så ett steg framåt och ett bakåt.

Därefter åkte mamma och jag hem till Gabriella, för att sitta barnvakt. Gabi hade feber och låg och sov, men hennes mamma Tanja var tvungen att åka på ett viktigt jobbmöte. Så vi satte oss i soffan och kollade på film. Gabi vaknade först när hennes mamma kom hem och väckte henne.

På kvällen åkte mamma och sjöng igen. Egentligen är hon nog inte riktigt kry än, för hon försökte hitta på anledningar för att stanna hemma med oss, men pappa övertalade henne att åka iväg. Pappa ville väl ha mig för sig själv en kväll och lovade att jag skulle lära mig krypa tills mamma kom hem. Jag tyckte det var säkrast att gå och lägga mig, så jag sov hela kvällen. Krypa, nej tack!

När mamma kom hem sov jag fortafarande med kläderna på.

Min senaste sovställning.