Feberpremiär

Idag på dan fick jag sova ute i vagenen igen eftersom vi var på landet. Jag var trött idag ocskå och sov jättegott. Mamma kommenterade lite mina "tårfyllda" ögon innan jag somnade, men tänkte inte mer på det. När jag vaknade var jag med en bra stund och tittade på när pappa och farfar fortsatte med slottsbygget. De gipsade väggar. Farmor stod och eldade i en tunna utanför och det där med eld är ju väldigt fascinerande!

Eh, sa du nåt eller?

Här sitter jag och slöar på ett par gipsskivor.

Innan middagen kommenterade tom pappa att jag kändes varm (mamma hade också påpekat det tidigare) och då kollade de tempen på mig. Det visade sig att jag hade över 39 grader. Oj då!

Det var feberpremiär för mig. Mamma tyckte jag varit vääääldigt glad och pigg, för att vara sjuk, även om jag varit extra trött ända från igår. Nu vet vi ju inte hur länge jag haft feber förstås. Jag fattar förstås inte vad det här med att vara sjuk betyder. Och så länge jag inte förstår, så är det väl ingenting att klaga över.

Jag fick i mig mat, men inte alls lika mycket som vanligt. Och somna, det gjorde jag helst i min egen säng, i farmor och farfars sovrum, där det är tyst, mörkt och svalt.