Nattskräck

I måndags var dagisfröken Wanna hemma hos mig och hälsade på! När hon kom så pekade jag på henne och sa "Dagis". Det har varit ett favoritord sen vi var på besök på dagis för ett par veckor sen. Wanna lekte med mig en stund men sen satt hon och pratade med mamma en lång stund också. Jag skulle börja på dagis på onsdag.

Efter att Wanna åkt tillbaka till dagis var vi ute hela dagen med Lotta och Molly. Och på tisdag träffade vi dem jättetidigt och skulle åka till Sickla. Det blev en heldagsutflykt och vi gick hela vägen hem också. Trots att det var jätte jätte kallt ute. När vi kom hem så åkte mamma och sjöng men pappa och Stefan kom hem och lekte med mig. Jag somnade dock klockan åtta och sen hade jag feber hela natten. Jag har varit hostig några dagar och mamma trodde att det blivit värre efter våra långa promenader i kylan.

Jag sov jättedåligt hela natten och hade över 39 graders feber. Det kunde ju vara så att jag fått feber pga mässlingssprutan jag fick för en vecka sen. Det är ju jättevanligt. Men eftersom vi inte kunde vara säkra, så fick jag inte gå på dagis - min första dag! Typiskt!

Dagen efter var jag rätt pigg, fast jag hade lite lite feber på dagen också. Men mamma hade nog velat gå till dagis på torsdagen om inte jag hade drabbats av nattskräck den natten! Ja, det heter faktist så! Mamma har läst och tycker att det verkar vara precis det jag hade. Jag vaknade 4-5 gånger den natten och bara skrek hysteriskt i 10-15 minuter. Jag var helt okontaktbar och pekade mot något hörn och skrek "Där!" Ingen fick hålla i mig och sen plötsligt gick det över och jag vankade ordengligt och kunde somna om. Tydligen är det väldigt vanligt med nattskräck och en anledning är om man sovit dåligt en natt pga feber. Det är inget farligt och inget som jag led av, för jag minns inget dagen efter. Men det var ju synd om mamma och pappa som fick uppleva det. På natten mot fredag hade jag en sån attack, men sen sov jag ordentligt resten av natten. Mamma hade ändå bestämt att vi skulle till dagis först på måndag.