Emils dop

Idag har jag fått gå på dop! Det är första gången jag får se när prällen stoppar ner någon annans huvud i vattenskålen. Emil är mammas kusin Pias son och bor i Järna, ganska nära vårt landställe. Dopet var förstås i Järna, så vi behövde inte åka långt alls.

Emil är en nyfiken liten sötis.

Jag tror att jag skötte mig rätt bra i kyrkan. Klara var snäll och gav mig välling ifall att. Och Wille hade med sig roliga bilar som jag fick låna.

Tur att man får lite mat.

Jag har inte tid att stå upp och sjunga just nu.

Det gick ju ingen nöd på mig under resten av dan heller. Folk bar på mig matade mig och gossade med mi

Wille klappar mig, Klara matar mig.

Wille matar mig, Klara flätar mig.

Snuttan, Pappa och Johanna gossar med mig.

Klara upptäckte att jag fått min Tand nr 2! Mamma och pappa hade missat den helt, eller så har den poppat upp under natten. Det var bara en liten kant, men den kände Klara direkt när hon skulle känna på min första tand.

På eftermiddagen när vi kom tillbaka till landet, så visade jag att jag nästan kunde krypa. Jag kunde ta två små krypsteg åt gången, men sen backade jag till sittande igen. Men jag kunde definitivt ställa mig upp enkelt mot ett bord. Rakt upp. Inte på vingliga lutande ben som tidigare.

Nu börjas det! :)