Ny dagis!

Idag gick jag till dagis igen. Pappa följde med mig dit för mamma är fortfarande sjuk. När mamma låg hemma och försökte kurera sin feber och huvudvärk ringde en tant från en annan dagis och sa att de hade en plats åt mig där! Så nu börjar man plötsligt bli eftertraktad i dagisvärlden!

Det dagiset är ett privat dagis, Vittra, vid Nytorget, där jag stått i kö rätt länge. Men kön är så lång, så jag har ännu inte fått någon plats där. Nu råkar Mathilda gå där och hennes mamma Lotta berättade för Mathildas fröken vilken snäll och duktig tjej jag är och att jag skulle behöva gå på ett dagis där jag verkligen får utvecklas. Och nu fick de plötsligt en plats ledig. Det är en pojke som ska flytta och jag får ta hans plats. Bra va!

Men mamma och pappa blev förstås lite ställda eftersom jag precis skolats in på Trollflöjten. Men de har ju räknat med att jag får byta sen när jag får plats på nåt intressantare dagis, som Vittra exempelvis. Och då är det väl bäst att byta på en gång och inte vänta till augusti eller nåt. Och jag får börja redan på onsdag!

Det som avgör är dels avståndet. Nu kommer det att ta 2-3 minuter att gå till dagiset istället för 15-20. Dels miljön, att Vittra ligger precis vid Nytorget, där vi ändå alltid hänger vid lekplatsen och i parken. Dels tror mamma på deras pedagogik och tror att jag verkligen kommer att få utvecklas där. Dessutom får jag gå med barn som är både jämnåriga och ett eller två år äldre än jag, så jag kan ju lära mig massor av mina dagiskompisar också! Och så går Mathilda där och Molly ska börja där i höst.

Mamma gick förbi och hälsade på dagiset på eftermiddagen och kände att det skulle bli ett jättetrevligt dagis för mig. Sen kom hon och hämtade mig och berättade för mina fröknar att jag ska sluta. Jag ska gå kvar måndag och tisdag, men på onsdag ska jag börja på avdelningen Nyckelpigan på Vittra.

När mamma hämtade mig var jag rätt ledsen. Inte så att jag grät, utan hon såg på mig att jag hade nära till gråt hela tiden. Jag har haft ont i kindtanden hela dagen och gråtit några gånger. Mamma blev också ledsen, dels för att hon såg att jag var ledsen och dels för att hon tyckte det var tråkigt att berätta att jag ska sluta. Det är ju jättetrevliga dagisfröknar jag fått på Trollflöjten också. Men de förstod oss precis, de sa att man ska göra som man känner.

Vi gick raka vägen till pendeltåget och åkte till Tumba. Pappa som varit på landet hela dagen kom och hämtade oss och så handlade vi mat och åkte till landet.

Jag fick "åka" lite båt medan vi väntade på pappa.