Slängpussar

Nu är jag riktigt duktig på att kasta slängpussar. Så fort någon säger hejdå, så får de en slängpuss eller två. Har jag nappen i munnen så tar jag ut det först. "Smack" säger det. Och ni ska veta att jag får kasta många slängpussar i dessa dagar. Häromdagen, när jag var hos farmor och sov när mamma kom och hämtade mig, så hörde jag hur farmor sa "Hejdå" när vi skulle gå, och då tittade jag sömnigt upp, kämpade för att dra upp min arm, gav farmor en slängpuss och så blundade jag igen.

Igår var jag och mamma ute en sväng på dan, men sen på eftermiddagen kom farmor och farfar hem till oss. Mamma skulle iväg och ha scenrep på kvällen och pappa åkte på kryssning efter jobbet. Ja, ni vet sån där danskryssning, där det låter "Ontz, Ontz". Farmor och farfar är så gulliga, så de kom hem till oss för att hålla mig sällskap hela kvällen.

Eftersom jag kvällen innan hade somnat först jättesent, så var jag ju inte ett dugg tröttare för att farmor och farfar var här. Tvärtom skulle jag förstås busa hela kvällen och leka pajas. Jag såg nog att de inte kunde hålla sig för skratt fast de försökte låtsas att de inte ser mig. Jag somnade en gång, men då kom det en brandbil förbi och då var jag uppe och studsade igen. Det var jättemysigt att ha farmor och farfar där och jag tror inte att de tycker det är jättejobbigt när jag leker pajas. Hoppas inte det.

Idag var vi ute och åt lunch med Lotta och Molly igen och på eftermiddagen fick jag åka hem till farmor och farfar. För idag skulle mamma ha genrep och pappa som kommit hem från kryssningen åkte raka vägen till Operakällaren för att äta julbord med jobbet. Mamma skjutsade mig till Tumba och inte mig emot. Som vanligt är jag blixtsnabb på att kasta en slängpuss till mamma när hon säger "Hejdå!".

När mamma kom och hämtade mig vid halv elva, så satt jag mycket riktigt i farmors knä och läste bok. Det var första gången mamma hämtade mig där och jag fortfarande var vaken. Men jag somnade så fort jag satte mig i bilen.

Idag hos farmor har jag lärt mig att säga "jo jo jo" och "nä nä nä". Eftersom jag numera kan både skaka på huvudet och nicka, så är det dags att börja sätta ljud till det också. Nicka lärde jag mig när jag var magsjuk och mamma satt uppe med mig mitt i natten när jag inte kunde sova av jetlagen. Då övade vi hårt på att nicka. Det gick lite trögt i början, för jag var tvungen att lära mig lyfta upp huvudet och så sänka ner det. Det är faktiskt inte så lätt som kan tro. I början i alla fall.