Åksjuk

Igår morse vaknade jag på landet vid nio och mamma bar in mig till sin säng som vanligt. Jag vände mig genast om och frågade "Pappa?". Nä, han hade visst åkt till jobbet med bussen. Mamma och jag skulle packa ihop allt i lugn och ro innan vi åkte till stan. Nu skulle vi inte komma tillbaka hit på ett tag, så det var viktigt att få med alla badkläder och solkrämer och sandaler.

Nu fick jag prova min nya bilstol och det var sisådär kul. Mycket bättre än den förra, men jag mår fortfarande illa. Nu ser jag ut, men måste fortfarande sitta baklänges. Jag höll på att kräkas när vi kom fram till golfklubben, men då hade jag ju klarat mig rätt långt.

Imorse gick vi ut efter frukosten och promenerade via götgatan, genom gamlastan, via city, upp till Kungsholmen. Jag sov en bra stund, medan mamma fick promenera av sig. Vi gick till polisen och hämtade mitt pass! Så nu har jag ett alldeles eget pass! Mitt första!

Sen gick vi över gatan och hittade ett jättemysigt fik där vi åt lunch. Därefter gick vi ett kvarter till och kom till den varma babysim-poolen där vi var förra veckan med Elliot. Jag blir så lugn och snäll, när jag förstår att det kanske är just så bra som jag hoppas - att jag ska få bada!

Jaaa, det fick jag och jag skrattade så mycket när vi gick i poolen. Det är väl ändå det bästa man kan göra, att bada! Oj, vad jag simmade (sprattlade med armar och ben i alla fall). Jag åkte kana och dök under vattnet igen, flera gånger. Och jag plaskade runt i armpuffar, så mamma kunde släppa mig långa stunder helt själv.

När vi badat klart tog vi bussen till Globen och handlade lite. Sen mötte vi upp pappa och åt middag. Sen tog vi bilen och åkte från pappa igen. Jag skulle visst till farmor för mamma skulle sjunga och pappa skulle spela innebandy. När vi kom fram till farmor och farfar kräktes jag riktigt ordentligt. Hela middagen jag just ätit kom upp. Nu är det bara så att jag blir väldigt åksjuk! Stackars lilla mig! Nä, det var inte så synd om mig. Farmor och farfar tog hand om mig hela kvällen och jag mådde jättebra. Mamma tyckte lite synd om mig när hon skulle köra hem mig sen på natten bara. För jag kan ju inte sova så bekvämt i min nya stol. Den är alldeles för upprätt. Det där får de nog fixa till.