Jag klättrade ner i min säng minst fem gånger, men när jag sen skulle visa pappa några dagar senare, så vågade jag inte längre.
På eftermiddagen åkte vi till Enhörna och hälsade på mummi och ukki. Pappa var inte bortrest, men skulle inte vara hemma så mycket på kvällarna. Då passade vi på och åka på lite "finskakurs" som mamma säger. Jag har ju börjat prata så mycket, så mamma vill att jag ska prata lite finska också. Och det gjorde susen.
Under fyra dagar pratade vi bara finska och jag förstår ju allt och säger en hel del ord själv. Vissa saker kan jag bara på svenska, som potatis och rita, men säger någon det på finska så förstår jag ändå vad det är. Och så kunde jag säga "mummu" och "ukki" direkt. Mamma säger ju "mummi" hela tiden, men jag tycker att hon heter "mummu" och därmed basta. Och det är helt korrekt på finska det också.
Men det var inte lika lätt att få på sig den igen.
Klara och jag leker koja.
Vi leker...eh...jag vet faktiskt inte riktigt.
Oj, vad tiden går fort. Tänk att vi var hos mummi och ukki från måndag eftermiddag till fredag förmiddag. Men kul har det varit! Hoppas de inte har tröttnat på mig bara. Jag tror att jag varit rätt snäll. Det enda är att jag inte gillar att sova, så jag har ju varit uppe rätt sent på kvällarna.
Men nu var vi tvungna att åka till stan för vi skulle kolla in ett dagis i Gamla Stan. Vi har fått en plats där och skulle åka och titta hur det ser ut också. Dagiset heter Lilla Ny.
Det var rätt trevligt dagis. Ganska litet, men mysigt med spännande rum i lite valvliknande lokaler. Men de hade inrett det fint så barnen tyckte nog om att vara där. Den stora nackdelen var att de inte hade någon innegård direkt utanför dagiset. De gick ut varje dag till någon lekplats i närheten, men hade ju ingen egen gård. Mamma skrev på papper i alla fall för det var ju det enda dagis vi hittat.
På eftermiddagen hämtade vi pappa och åkte ut till landet som vanligt. Helgen på landet var trevlig som vanlit. Jag fick träffa farmor och farfar varje dag och på lördag kvällen kom Gunilla och Lasse över till oss också.
Under fyra dagar pratade vi bara finska och jag förstår ju allt och säger en hel del ord själv. Vissa saker kan jag bara på svenska, som potatis och rita, men säger någon det på finska så förstår jag ändå vad det är. Och så kunde jag säga "mummu" och "ukki" direkt. Mamma säger ju "mummi" hela tiden, men jag tycker att hon heter "mummu" och därmed basta. Och det är helt korrekt på finska det också.

När Klara och Wille fick höra att jag var hos mormor, så kom de och hälsade på två kvällar. Det var förstås jättekul att få träffa dem.


Mormor tyckte jag var så duktig på att säga när jag hade kissat eller bajsat, så hon hämtade ner en jättefin potta som jag fick ta med mig till landet sen. Den hade Klara och Wille haft. Jag sitter gärna på pottan och låtsas att jag kissar och bajsar, men har inte lyckats göra nåt på riktigt ännu. När jag låtsas att jag bajsar så knyter jag händerna och tar i med hela kroppen, "uhmmmm".
Oj, vad tiden går fort. Tänk att vi var hos mummi och ukki från måndag eftermiddag till fredag förmiddag. Men kul har det varit! Hoppas de inte har tröttnat på mig bara. Jag tror att jag varit rätt snäll. Det enda är att jag inte gillar att sova, så jag har ju varit uppe rätt sent på kvällarna.
Men nu var vi tvungna att åka till stan för vi skulle kolla in ett dagis i Gamla Stan. Vi har fått en plats där och skulle åka och titta hur det ser ut också. Dagiset heter Lilla Ny.
Det var rätt trevligt dagis. Ganska litet, men mysigt med spännande rum i lite valvliknande lokaler. Men de hade inrett det fint så barnen tyckte nog om att vara där. Den stora nackdelen var att de inte hade någon innegård direkt utanför dagiset. De gick ut varje dag till någon lekplats i närheten, men hade ju ingen egen gård. Mamma skrev på papper i alla fall för det var ju det enda dagis vi hittat.
På eftermiddagen hämtade vi pappa och åkte ut till landet som vanligt. Helgen på landet var trevlig som vanlit. Jag fick träffa farmor och farfar varje dag och på lördag kvällen kom Gunilla och Lasse över till oss också.